Onsdagen den 2 december 2009

Nu har jag antligen fixat mtt lilla problem sa har har jag satt i de tva gamla inlaggen som jag skrev ja ni ser ju, 29 nov och 2 dec.. las med noje!

Nu ska jag aka till orio center och byta min vinterjacka som jag kopt, det borjar bli kitkallt har nu, nollgradigt! burr! och jag har blivit forkyld! tjingeling!

Idag har jag varit duktig. Åtminstone ur en arbetslös synvinkel. Gick upp lite tidigare än vanligt, vilket betyder halv tio, betalade elräkningen, hämtade såna där papper som Marco ville ha på banken, (pengar höhö, dåligt skämt)tittade på film, vädrade, dammsög/plockade undan/diskade, åkte till Bergamo för att pracka på lite folk mitt cv. Sen fick jag gå en rätt lång bit för min buss kom inte så jag var tvungen att ta en annan. Nu är jag i alla fall hemma och huset är fräscht och vädrat men iskallt. Har inte kört kaminen något idag. Som uppvärmningssystem här har vi nämligen inte bara element utan också en pelletskamin, detta därför att el kostar en förmögenhet, liksom vatten och gas. Och det har fortfarande inte varit speciellt kallt här så vi har inte haft på elementen någonting än. Det resulterar dock i att när man inte har eldat blir det iskallt här hemma. Plus att kalla stengolv alltid är kalla, varesig det är sommar, vinter, eldat eller icke eldat. Fast det gör inget, jag tänker på det bara för att jag är en frusen person. En frusen person som har för vana att gå utan kläder hemma. Det är en rätt korkad kombination…

Igår var jag och kollade upp ett gym i närheten. Har ju sån lust att börja träna som jag redan skrivit om. Det verkade som ett ganska bra ställe. Förutom att det kostar rätt mycket och är rätt omständigt att börja träna där och jag ska tala om varför. Dock behöver jag först berätta en av mina iakttagelser av Italien som samhälle. DE HAR FETT OMSTÄNDIGA SYSTEM FÖR ALLTING. Till exempel när man ska göra något som kräver id handlingar, kan vara vad som helst typ som skriva in sig på arbetsförmedlingen, eller skaffa ett lånekort på bibblan. Då behöver de alltid kopiera ens id-kort, det är ju skitkonstigt! I alla fall, har man tur så kan de göra kopian där, annars måste man gå till något annat ställe som har en kopiator, typ en tobaksaffär eller liknande (man vet aldrig vart man ska gå). Och då går det ju självklart inte med ett svenskt körkort utan det ska vara ett italienskt carta d’identitá, som förövrigt ser ut som något man gör på pysselstunden på dagis typ ett dubbelvikt papper med ett kort fastklistrat istoppat i en plastficka. Eller

 

möjligtvis kan det gå bra med ett europeiskt pass. Woho, Gratzie MILLE signora. Att du kunde ta kopian på mitt pass och stoppa i din lilla låda där du aldrig någonsin kommer att behöva plocka upp det ifrån! Jag menar, vad kan det ha för betydelse på vilken typ av identitetshandling det är. Det står mitt namn, de har min bild? Vad mer kan behövas? Antar att det helt enkel måste vara en id-handling som är dubbelvikt.. Jag har halkat ifrån ämnet. I fallet med gymet och den omständiga proceduren så måste man alltså göra ett läkarbesök innan man får skriva in sig där. En läkare måste intyga att man är fullt frisk och får röra på sig. Visst kan jag kanske se syftet med det hela. Eller nej det kan jag inte förresten. Om man har något livshotande syndrom som gör det livsfarligt att utföra fysiska aktiviteter så vet man väl om det? Och vet man att man kommer att dö om man rör på sig så skaffar man väl ändå inte sig ett gymkort. Är det någon som vill ta livet av sig går han ju knappast och tjackar sig ett gymkort för flera hundra när han lika gärna kan gasa ihjäl sig i garaget eller hoppa från ett tak eller något som är gratis. Plus att den största delen av jordens befolkning lider ju inte direkt av

brist på fysisk aktivitet utan ja ni vet – motsatsen! Därför borde alla som i dagens samhälle uppsöker ett gym gladeligen kastas in i gympahallen utan en massa tjabbel som bara gör att folk skiter i det! Dessutom kostar det där läkarbesöket en massa pengar vilket också bär en del av ansvaret för min upprördhet!Det kostade 15 euro bara i inskrivningsavgift, sedan kostade 1 månad 55 euro och tre månader 120 euro. Och det där jävla läkarbesöker kostar liksom flera hundra bara det! Suck, men Marco sa igår i förbifarten att han skulle köpa det till mig i julklapp så jag hoppas att han håller sitt ord! Undrar bara vad jag ska köpa till honom. Fast jag tror jag vet, kanske.. beror lite på.

Så skjuts iväg och öppna andra luckan i chokladkalendern nu! Det ska jag göra, jag har köpt en kalender till mig och en annan till Marco. Och nåde den som i sitt stilla sinne tänkte en tanke om att jag är barnslig! Min mamma har sagt att det är nyttigt med chokladkalenderchoklad FAKTISKT!

CIAO

 

Söndagen den 29 november 2009

 

Idag har jag och Marco, faktiskt bokstavligen den här gången, inte gjort ett skrapande skräll. Det har regnat hela dagen och därför har vi inte velat gå ut. Och vad skulle vi ha hittat på? Åkt till Orio center, IGEN? När man dessutom inte har något jobb och inte vet hur länge pengarna måste räcka… Then shopping just doesn’t sound like such a good idea. Jag saknar otroligt mycket att träna, har i stort sett inte rört ett finger sedan jag kom hit den 7:e juli. Jag saknar verkligen verkligen att röra på mig, men på ett sätt som är kul för att gå ut å springa har jag inte ens gett ett försök för jag tycker det är supertrist. Har tittat in i en gympahall här i närheten där de påstår sig utföra artistisk gymnastik. Jävla loosers ursäkta mig men min förra skola hade faktiskt fler och bättre gymparedskap än den hallen hade, och röllingby försöker sig minsann inte på någon sorts gymnastisk aktivitet. Tack och lov. Vill så gärna hitta någon annan hall dit man kanske kan smita ner och träna för sig själv. För vill jag börja gymma så måste jag betala jättemycket pengar som jag inte riktigt har just för tillfället. Så jag sitter i ett litet dilemma. Sen är jag ju inte riktigt känd för att vara en person med stort tålamod, eller i vissa avseenden har jag nog det, men inte i det avseendet som är motsatsen till rastlös. För det är jag däremot känd för att vara. Med all rätt. För att vänta eller gå göralös hatar jag verkligen helhjärtat. Just det som jag gör nu. Eller inte gör. Oj vad jag snurrar in mig i orden.

Nystart. Att gå arbetslös har börjat bryta ned mig redan efter en vecka! I guess I’m weak. Just nu kan jag ju inte heller ta ut all energi jag har över från dagarna på träning. Jag hittar snart en lösning på detta, I better. Men jag saknar gympan väldigt, väldigt mycket. En RIKTIG träningshall med gropar och trampoliner, tumblinggolv och diverse roliga leksaker.

Har tittat på kort idag också och fått hemlängtan. Saknar mest det sociala. Hemma har man ju liksom lite vänner. Man kan bara dyka upp någonstans hemma hos någon och hitta på något när som helst. Visst har jag väl några vänner här med men det är rätt svårt att umgås normalt för jag har ju liksom så att säga lite kommunikationsproblem Jag saknar tunnelbanan också. Går ju liksom så fort och smidigt att åka tunnelbana istället för som här behöva vänta på en buss som går två gånger i timmen och tar sju omvägar för att komma in till stan. Det finns mycket att sakna, fast man saknar ju aldrig något man har, så när jag väl är hemma igen lär jag ju sakna grejer härifrån antar jag. Till exempel kan jag fortfarande gå ute i skinnjacka utan att frysa (: Just nu är jag inne i en period av hemlängtan i alla fall…

Marco läste mina förra inlägg och tyckte att jag klagade på Italien! Klart han säger så för han gillar ju att komma hem från jobbet, slå på tvn och få se ett gäng stora studsande tuttar. Glöm inte att tuttarna här är glittriga också. Mina tuttar har tyvärr inga av dessa kvalitéer; de är inte stora, inte studsande och allra minst glittriga! Fast jag vet då inte om jag vill ha några stora studsande tuttar heller för den delen, låter som en förfining av hängiga och sladdriga. Jag är ytterst nöjd med små och fasta och kan ju nöja mig med det de har expanderat av fem månaders italiensk kost. Kan dock upplysa att skillnaden endast är marginell. Förresten tycker han också att det är bättre att bo i Sverige. Om man nu pråmt måste välja. Är rätt dyrt här, den här månaden måste vi tex betala en elräkning på 77 euro. Och då har vi inte ens varit hemma på dagarna och inte heller haft på ett enda element! Tänk er hur vintermånaderna kommer att bli, speciellt om jag är hemma och inte vill gå och frysa! Nej nu hoppas jag inte att ni tror att jag ångrar att jag åkte hit, för det gör jag verkligen inte, har varit en jävligt kul upplevelse (ja de jobbrelaterade erfarenheterna kanske inte är de bästa men

de är ju erfarenheter även om de är dåliga antar jag) som jag kommer att ha med mig i resten av livet!

Men nu avrundar jag för den här gången. Skriver igen snart..

Hejsvej! See ya wouldn’t wanna be ya!

tisdagen den 15 december

japp, det funkar alltsa inte att ladda up mina fardiga inlagg for det finns inget program som klarar av att oppna dem, men jag fortsatter undersokningen eftersm det blir otroligt mycket smidigare for mig att blogga om jag faktiskt kan skriva inlagget hemma och sen bara klistra in det! sa kan jag agna min tid oh mina pengar pa att svara pa kommerntatarer och sant istallet! det ar ju roligare

jag vet att jag har lovat att uppdatera bloggen och sa har det drojt typ hur lange som helst sen sist! eftersom jag inte har nat internet blir det kanske inte uppdaterat varje dag, men atminstone ganska regelbundet

imorgon ska jag kopa en julklapp till marco! hoppas bara att hn kommer att gilla det som jag har tankt att kopa for har ar det ratt svart att byta grejer, man far aldrig oppet kop utan bara bytesratt till ngt annat i samma butik. Samma galler min vinterjacka som jag kopt! ve inte om jag vill byta den! onskar jaghar kort pa den som jag kunde lagga upp men har inte tagit nat. hittade iaf tva stycken jackor so jag gillade men bada tvahade sina for och nackdelar o det varsta ar att om jag vill byta den borde jag bestamma det snabbt for under tiden jag velar maste jag ju ga runt i min skinnjacka! BURR eller marcos klader som jag har nu, elegant brud liksom?!

igar pajade var varmepump! den lat som om den holl pa att explodera tydligen sa var granne stangde av den sa nar jag kom hem hittade jag en lapp pa dorren och iskallt vatten i kranen! Ni skulle hort marco nar han duschade

jobbade lite igar ocksè. 6 timmar i en bar. Jag stadade tillsammans med marcos kusin. hon gor det varje mandag och det r valdigt mycket att stada sa on bad mig om hjalp. 9 euro i timmen ska jag fa betalt forhoppningsvis. Egentligen en skitlon eftersom det ar svart, men har i italien betalar de som krattor verkligen! kom inte hit och jobba!! jobba fost och kom hit sen

jaja, nu ska jag kolla lite facebook och sen ga hem och stada! nasta gang hoppas jag att jag har listat ut i vilket format jag ska spara mina textfiler for att jag ska kunna oppna dem har. pa sa satt far ni lasa lite intressantare inlagg forhoppningsvis!

puss och kram, ciao tutti

Fuck, vad arg jag vart nu

Nu vart jag plotsligt jattearg, kulle komma hit till baren och slanga in mina nyaste inlagg som jag skrivit hemma pa min dator pa word, som jag gjorde sist.. men nu kanjag inte gora det! funkar inte eftersom jag har ett kundkonto har liksom, forra gangen anvande jag ett huvudkonto! CRAP for jag hade tva nya fina inlagg till er ju! kul att fa sa manga kommentarer iofs. Men nu maste jag komma pa hur jag ska losa problemet innan det drar ut for mycket pa tiden och blir for dyrt! hoppas pa att fa kunna visa er de senaste tva inlaggen som finns klara.. tjingeling sa lange..

Fredag den 27 november 2009

I morse hade jag också jättesvårt att kliva upp. Suck, när jag jobbade hade jag faktiskt inte alls så svårt att gå upp kvart i fem på morgonen. Men det är väl så, när man vet att man har något att göra så går man upp. Ja om det inte ”bara” är skolan förstås, för då pallrade jag mig minsann aldrig upp i rätt tid! Idag törs jag i alla fall annonsera att jag har börjat skriva på en sak, en novell kanske man kan kalla det. Jag började igår kväll. Fast jag vet inte om jag tänker låta någon läsa den haha J Väldigt märkligt ändå att jag sätter mig frivilligt och skriver något sådant då skrivuppgifter av vilket slag som helst när vi fick dem i skolan var den svartaste och mest smärtsamma döden jag kunde tänka mig. Beror säkert bara på att jag saknar det svenska språket:P

Det är faktiskt rätt kul för jag tror att jag har lärt mig italienska ganska bra faktiskt. Varje gång jag pratar med någon så frågar de mig ”jaha, men hur länge har du pluggat italienska?” eller ”jaha du är svensk, hur länge har du bott i Italien?” och när jag säger att jag har varit här sedan juli och inte kunde italienska alls innan blir de sjukt imponerade! Och jag blir sjukt nöjd I onsdags var jag med grannen på några ställen dit man går för att söka jobb när man är arbetslös, typ manpower och såna ställen. Där frågade de mig också hur länge jag hade pluggat och jag är alltid lika snabb att säga att jag inte har pluggat något och att jag har varit här i snart fem månader. Så får jag lite bekräftelse för att vara duktig och så kan jag leva på det resten av dagen. Var bara min f.d. chef som inte fattade att jag var bra på italienska, eller han kanske visste det men han var bra på att driva med min s.k. ”invandraritalienska”i alla fall. Att tillägga är dock att puckot själv inte fattade ett ord engelska som dessutom är ett språk mer eller mindre likadant hans eget modersmål. Men det vet han väl inte ens om, dipshit.

Imorgon åker vi till Ikea! Med Marcos farbror och fru J Då ska jag handla kaviar och pepparkakor. Och julgranskulor för snart är det JUL idag ska jag baka något också och hoppas på att Marco blir överraskad och glad. Bullar kanske, eller lussebullar, fast jag har inget saffran. Jag läste förövrigt i en efterrättskokbok igår. En italiensk sådan och blev verkligen förvånad över olikheten med en svensk. Här är det sjukt vanligt med puddingar av alla de slag. Eller så bakar man bara sötsötsöta pajer som fylls med marmelad av något slag. Vanligt är det också att ha vin eller sprit i efterrätterna. Sprit kanske är vanligt hemma också, men vin hade jag aldrig hört att man kan använda förut. PLUS tro era öron, OST. Ost och salamilandet sviker en inte ens vid efterrätten

Förresten hade jag och Marco vår ettårsdag förra veckan! Så coolt. Och faktum är att just nu har vi det bättre än någonsin förut, inte för att vi har haft det dåligt men vi har liksom vant oss med att bo ihop och sådär nu. Det är toppen

Förresten så ska jag göra ett helhjärtat försök att hålla min blogg uppdaterad nu för jag har fått ett antal klagomål på att den har haft ett lite risigt underhåll förut. Och det kanske är sant. Men nu har jag ju liksom tid att skriva. Men då behöver jag lite svensk uppmuntran och kanske lite hjälp att marknadsföra mig själv haha Nu checkar jag ut för idag!

Stammi bene ragazzi! A presto :) Ciao

Torsdag den 26 november 2009

Idag har jag inte gjort någonting. Varför börjar man alltid att skriva så? Jag gör jämt det i alla fall. Fast sen kommer jag jämt på att jag visst har gjort någonting. Idag till exempel; dagen började med att Marco gick upp vid halv sex, och jag vaknade som vanligt och var helt pigg för redan då hade jag sovit nästan åtta timmar. Jag sa hejdå till Marco och somnade om, för att vakna halv åtta då klockan ringde, beslöt mig snabbt för att sova en timme till. När alarmet åter ljudade hade jag redan legat länge och vridit mig eftersom jag egentligen var utvilad! Men jag somnade om i alla fall, snoozade lite innan jag tydligen stängde av klockan helt och somnade igen. När jag nu vaknade för sista gången den här morgonen berodde det helt enkelt på att jag undrade när alarmet skulle ringa klockan nio, drog undrande fram luren från under kudden och överraskad såg jag att telefonen den luringen helt enkelt hade skitit i att ringa klockan nio och att nu stundade dagens mitt.. nästan, klockan var halv elva. Åt frukost tittandes på tv och insåg för miljonte gången den här sommaren att italiensk tv verkligen inte intresserar mig. Man skulle kunna tro att det beror på att de bara visar serier och filmer från 80-talet, eller möjligtvis att de gör dessa filmer ännu b-igare genom att dubba dem, MEN tror man det så misstar man sig, eller visst har dessa anledningar en del av ansvaret men den riktiga anledningen att jag inte intresseras av att tita på tv här är helt enkelt att de bara visar CRAP, riktig riktig super-crap! Det viktigaste i den italienska mediavärlden är inte att till exempel talkshowarna berör ett ämne av substans utan att de har en snygg programledare. Är det en talkshow som har något modert ämne har de en vrålsnygg modell i minikjol, urringat och glitterlotion på hela kroppen. Är programmet däremot av lite mer seriös karaktär tar de in en lite äldre kvinna. Men det är ju inte så att hon ser gammal ut. Nej de letar fram så kallade milfs, sätter på dem ett par högklackade dojor och glittrar in benen på dem också! Bestämmer man sig dock någon gång för att faktiskt titta på programmet så tappar man i alla fall intresset snart nog för uttråkas man inte av den ena eller andra tårdrypande historien så tröttnar man förr eller senare på att de hetsiga programmedverkarna eller publiken inte kan sluta prata i munnen på varandra. Så i programmi italiani, no gratzie!

Efter frukosten gick jag i alla fall till marknaden här i Sorisole och undvek starkt ögonkontakt med min förra chef då jag hälsade glatt på mina ex kollegor. Hoppas att han fattade hinten. Köpte lite verdure, formaggi e cioccolato fondente När jag kom hem bytte jag vattnet på våra egenskördade oliver, diskade, städade nedervåningen och plockade undan här uppe, sen gick jag till biblioteket och lånade harry potter på italienska. Får se om jag klarar av att läsa den men jag tror det ska gå bra om jag bara anstränger mig lite. Jag lånade en bok på engelska också om jag skulle bli less på italienskan, det var en thriller som verkade spännande.

Sen kom jag hit och skrev det första blogginlägget på jävligt länge. Dock blir det ju inte publicerat på en gång eftersom jag inte har något internet här hemma!  Skulle vara kul att börja blogga igen faktiskt J en liten koppling med det förflutna iaf Ciao

Disk

Guess who’s back, back again, Keeks is back, tell a friend! grooovy

Det sägs ju att ju längre man får vänta på nåt gott desto godare blir det när det väl kommer! That’s why I paused for a while!

Nämen det finns en hel del att skriva om nu faktiskt. Typ som USA valet och Obama men vad har jag att komma med där liksom? Eller om min koola första stadskörning som läraren tyckte jag var grym på, om uppkommande Junior SM som är grymt nervositetsframkallande, om min tripp till Örebro med make-up lektion och familyreunion, kanske om att jag gått och kärat ner mig (tro det eller ej men jag kunde också), eller om hur less jag är på barngympan, att jag måste plugga matte inför matte D kursprovet för jag typ inte kan (ännu mer otroligt jag vet men det är också sant)…. etc. etc.

SÅ ni kanske förstår min ovilja att skriva. Det är ju liksom så att ju mer det finns att skriva om, desto svårare blir det att ta itu med. Det funkar precis som med diskning, ju mer disk som ligger i diskhon, desto svårare blir det att börja diska!

A och B men inte C.. tjingeling

Arabespringar och baulens-saltos

Tumblingkurs i helgen!

Instruktören var från danmark och han var i vanliga fall tränare i långtumbling. Det är som vårat tumlbinggolv fast dubbelt så långt och de har bara en gren, vi har ju tre.
Kursstarten började i alla fall klockan nio på lördag morgon med ett teoripass om rondater och flickisar. Grundövningar som är nyckeln till i stort sett allt. Sedan praktiserade några ungdomsgymnaster de grejerna. Efter lunch skulle vi gå över till dubbla volter så då fick vi seniorer rycka in som demogymnaster. Lördag eftermiddag och söndag 9-13 var ungefär samma sak. Dubbelsalto, whipbacks och skruvar. Det var jäkligt roligt att köra lite grejer och man blev ju lite pressad att faktiskt köra bra eftersom vi hade publik i form av andra tränare och gymnaster som kollade på. Dessutom ville man ju inte verka dålig inför instruktören. Några låga Whip-flickisar medförde ont i paj-foten som fick bli tejpad på söndagen. Det funkade

Efter söndagsträningen for jag in till stan och träffade Elina. Det var jättekul, vi är så lika och skrattar åt samma saker jämt! Samma klädsmak och båda kan gå på stan hur länge som helst VI började med att käka lunch på max Sen stan, jag köpte lite kläder och en väska, hon köpte också en väska och ett par skitsnygga stövlar!  OH my God jag bröjar låta som Bella the blonde! Inte ok, jag ovar att INTE lägga upp bilder! Sen mötte vi upp Gil och hans kompis KIm och gick och käkade. Sen skulle de till heron city och kolla på bio men då drog jag hem. Det tar ju sin lilla tid att komma hem till berga om man uttrycker sig milt.. Var hemma strax innan tio.

Väldigt trevlig dag men slut i kroppen var jag helt klart när jag kom hem! Jag slocknade som ett ljus när jag väl kom i säng! Ser fram emot träningen imorgon! Kommer bli kul!

Här se ni World Cup i Power Tumbling:
Hej!

låtom oss fröjdas i ungdomens vår

Frikkin nice! 8 månader till studenten!

Det är helt sjukt och det ska bli så jävla kul! Sjukt massa fest! Fint väder! Helt otroligt kul att känna att man blivit klar med skolan för ett tag! Jag kommer att vara euforisk tills den dagen då jag plötsligt vaknar upp och upptäcker att jag är arbetslös. Crap. Jaja den dagen den sorgen.

Jag fick se min beställning från studenklädesgruppen ABC idag. Har fan beställt grejer för 1200 spänn lite drygt. Känns lite halvt ovärt fast vid närmare eftertanke – inte egentligen. Däremot måste jag bara berätta hur otroligt lustigt det är att det finns 50 varianter av studentmössor. Tjejen som visade oss grejerna borde förövrigt värvas av TV-shop. ”först har vi ju den här standardmössan”, uttalat med avsmak i rösten. ”Som ni ser är det våran billigaste variant, hård och dålig passform har dessutom rött streck i pannan- garanti” (Oh my God Becky look at her HAT, it is soo cheap). ”Sen kommer Lyxmössan, och sist av allt har vi the one and only; diamantmössan!”

Herregud säger jag bara. Vem fan bryr sig om vilket material ens studentmössa är gjord av? Jag kanske bryr mig i den utsträckningen att den inte bör bli gjord av små pojkar i thailand. Men for christ sake, vem bryr sig om materialet andas eller inte? För det första så kommer du hur som helst bli dyngsur är det inte av svett så av öl , regn eller nåt annat. För det andra så har de säkert redan lyckats pracka på dig ett mösskydd av läder som du kommer att ha på mössan och då spelar det ingen soll om du har all världens goretex under mössan för då kommer den ändå inte andas. ett annat stort frågetecken är, varför i hela friden vill man ha en kungakrona mitt på huvet som ser ut att vara broderad av min mammas slöjdelever? Men det kanske är viktigt att visa att man är 79 kronor rikare än alla andra? Kanske är det någon jätteuppenbar anledning som jag helt enkelt har missat att förstå, men frankly skulle jag inte ens märka om min mössa var gjord av mohair eller mossa. Och skulle jag märka så skulle jag förmodligen ändå skita i vilket.

See you on the other side! eller kanske där de härliga lagrarna gro.(Hurra!)

”my garage back just after it got burned down, sorry that my parents -weren’t always around”

Läste igenom min blogg nyss och insåg att designen är jävligt snygg, speciellt min egenhändigt ihopsnickrade header. Däremot saknas det lite bilder och sånt. Tänkte därför länka till den här videon på Proof och Eminem (såklart) Nej, min fanatism inom ämnet kanske har antagit en nivå som skulle kunna klassas som mer sane, men trots att jag konstaterade det redan som 11åring eller nåt så slås om och om igen av hur flink han faktiskt är med orden min Mr Marshall.

Videon gör i alla fall mig glad. De ser så gulliga ut där de sitter och freestylar. ” We used to have a roof upon my house” haha -no shit! 

Observera nu att jag har tagit åt mig av feedbacken från min audience och kortat ned inlägget lite. Haha nej Nina, det var inte din förtjänst men mitt flow har börjat dö ut såhär på kvällskvisten!

Den dagen jag jag får den där etablerade fanbasen som jag alltid jiddrar om, om det blir den dagen då jag lägger upp 70 000 kort på mig själv med nyfönat hår, anstränger mig lite extra för att dagens outfit ska gå i linje med H&M’s nya kollektion, bloggar istället för att fika med min kära vän som jag ”saknar så mycket att umgås med”  eller kanske börjar predika om women’s rights – så hoppas jag att den dagen aldrig kommer!

So long!